Krönikör
Krönika skriven i R24: Därför ska man bada i oktober
Kallt, ja. Men aldrig ångrar man ett dopp – det är hela poängen.
Det här är en krönika. Åsikterna är skribentens egna.
Publicerad den 10 oktober kl. 10:57 · 3 min läsning
Jag badade i morse. Det var tio grader i vattnet och sju i luften, och jag var ensam på bryggan i Kärleksudden med undantag för en skrake som såg på mig med vad jag bara kan beskriva som förakt.
Jag vill börja med att säga att jag inte är en sådan där människa. Jag springer inga lopp. Jag äter inte chiafrön. I juli badar jag ungefär som alla andra, det vill säga efter tjugo minuters tvekan med vattnet till knäna. Men för tre år sedan lurade en granne ner mig i vattnet den första oktober, och sedan dess är jag förlorad.
De första tio sekunderna
Låt mig vara ärlig om hur det känns. De första tio sekunderna är hemska. Kroppen skriker att något är fel, andningen blir kort och man tänker en lång rad ord som inte lämpar sig i en lokaltidning. Den som säger att det är skönt att gå i ljuger.
Men sedan, någonstans runt det femtonde andetaget, händer något. Det slutar göra ont. Huden sticker och bränner på ett sätt som är nästan varmt. Huvudet, som en halv minut tidigare var fullt av räkningar, mejl och en konstig formulering jag fällde på ett möte i tisdags, är alldeles tomt. Det finns bara vattnet, himlen och den där skraken.
Jag stannar i två minuter. Inte mer. Jag har inget att bevisa.
Det bästa kommer efteråt
Poängen med att bada i oktober är nämligen inte badet. Det är kvarten efteråt. Man kliver upp, sveper om sig morgonrocken, och hela kroppen sjunger. Kaffet ur termosen smakar som det bästa kaffe som någonsin bryggts. Man sitter på bryggan med blöta fötter i tofflor och tycker om allt och alla, inklusive skraken.
Den känslan håller i sig till lunch. Jag har provat mycket för att bli en trevligare människa på förmiddagen, och ingenting har fungerat så bra som detta.
Det finns ett annat skäl också, och det är mer sentimentalt. I oktober är badplatsen vår. På sommaren delar jag bryggan med femtio handdukar, en högtalare och någons uppblåsbara flamingo. Nu är vi sex, sju stycken som nickar åt varandra i gryningen. Vi vet inte vad de andra heter eller jobbar med. Vi vet bara att Morgonrocken med ränder alltid är först och att Damen med badmössan simmar längst.
Förra veckan sa Damen med badmössan det första hon sagt till mig på tre år. Hon sa: ”Nu börjar det bli bra.” Det var nio grader i vattnet. Jag förstod precis vad hon menade.
Några råd, om du nu måste
Jag tänker inte övertala någon. Men om du ändå funderar: gå i långsamt, hoppa aldrig. Andas ut när du sänker dig ner. Bada inte ensam första gången. Ha mössa på huvudet, det ser fånigt ut och hjälper enormt. Och lägg kläderna i den ordning du ska ta på dem, för fingrarna slutar lyda efter ungefär en minut.
Och ta med kaffe. Utan kaffet är det bara ett kallt bad. Med kaffet är det ett sätt att leva.
Detta är en påhittad testartikel. Personer, citat och uppgifter är uppdiktade.