Debatt skriven i R24: Bygg cykelväg längs hela väg 276
Publicerad den 10 oktober kl. 10:59 · 3 min läsning
Det är livsfarligt att cykla mellan Åkersberga och Norrtälje. Det behöver inte vara så.
Väg 276 mellan Åkersberga och Norrtälje är en av Roslagens vackraste vägar. Den är också en av de minst lämpliga att cykla på. Det är dags att ändra på det.
Jag har cykelpendlat längs delar av sträckan i elva år. Jag kan varje kurva, varje backe och varje ställe där vägrenen plötsligt tar slut. På långa partier är den målade kanten det enda som skiljer mig från lastbilar i 80 kilometer i timmen. I mörker och regn, det vill säga från oktober till mars, är det inte obehagligt. Det är farligt.
Bitar som inte hänger ihop
Det finns cykelväg längs vägen i dag – här och var. Närmast Åkersberga är den bra. Sedan upphör den. Den dyker upp igen genom något samhälle och försvinner på andra sidan. Resultatet är ett lapptäcke där den som vill cykla mellan orterna tvingas ut på körbanan just där farten är högst och sikten sämst.
En cykelväg som inte hänger ihop är som en bro som går halvvägs över ån. Den som vågar cykla gör det ändå. Alla andra tar bilen, eller låter bli att åka.
Och det är många som skulle vilja. Elcykeln har ändrat vad som är rimligt cykelavstånd. Två mil till jobbet var förr något för entusiaster. I dag klarar en vanlig pendlare det på under en timme utan att behöva duscha efteråt. Jag möter fler cyklister för varje år, och jag ser också hur många som ger upp när höstmörkret kommer.
Fler än pendlarna vinner
En sammanhängande cykelväg skulle göra nytta för flera grupper:
- Barn och unga skulle kunna ta sig själva till skola, träning och kompisar i grannbyn, i stället för att vara beroende av skjuts.
- Besökare skulle få en cykelled genom ett landskap som människor reser långt för att se. Cykelturister stannar längre och handlar lokalt.
- Bilister skulle slippa de nervösa omkörningarna av cyklister på smal väg.
Jag vet att det kostar. Berg ska sprängas, mark ska lösas in och vägen går genom känslig natur och kulturmark. Men det behöver inte byggas på en gång. Börja med de farligaste sträckorna, där vägren saknas helt, och bygg sedan ihop bitarna enligt en plan med årtal. Det som saknas i dag är inte i första hand pengar utan ett beslut om att hela sträckan ska bli klar.
Jag vill också föregripa en invändning: att det är för få som cyklar där för att det ska löna sig. Naturligtvis är det få. Man räknar inte hur många som simmar över en älv för att avgöra om det behövs en bro.
Till de ansvariga för vägen och till kommunerna längs sträckan: sätt er vid samma bord och kom överens om en tidsplan. Vi som cyklar begär ingen motorväg. Vi begär tre meter asfalt och en remsa gräs mellan oss och trafiken.
Tomas Brännström, cykelpendlare, Roslags-Kulla
Detta är en påhittad testartikel. Personer, citat och uppgifter är uppdiktade.
